Då var det dags för premierinlägget på min nya blogg. Det må låta konstigt i en del personers öron men jag övergav min förra blogg pga. att för många personer läste den. Personer som läser min blogg som inte intresserar mig och vem vill skriva för folk som inte berör än?

En eloge till Cyanide and Happiness för den klockrena serien! (av nån anledning verkar inte hela serien vilja visas men ni kan klicka på den så får ni upp hela..)

Att köpa julklapp till min pappa är aldrig lätt men sällan svårt när varken jag eller han bryr oss.
Förra året när jag köpte en Whiskeybok till honom frågade min sambo om han blev glad för sin julklapp var av han svarade något i stil med min son har gett mig många julklappar men den här blev jag faktiskt glad för.. Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det..
Den här julen köpte jag filmen Stranger than fiction eftersom att han tidigare nämnt att han gillade The Truman show.


Vi började titta på den tillsammans igår kväll.
Eftet 46min sa han, jag känner mig lite trött, kan vi inte titta vidare i morgon...

Jag hatar julen..

Igår när jag skulle åka och träna hade jag glömt gymkortet och när jag steg på tåget imorse påväg till jobbet märkte jag att jag hade glömt tågkortet. Brukar plocka ut det ur jackan innan jag går och tränar och självklart skulle konduktören komma och titta på biljetterna. Hade de fått välja hade de gärna idkat sodomi med biljetterna, ja mumlade att jag hade glömt mitt jävla kort och fick betala minimum pris (barn) 22.-, på vägen hem från jobbet var jag en duktig pojke och köpte en biljett i automaten, självklart var hela tågresan konduktörsdöd, 36 spänn helt i onödan... livet är ett helvete

Gjorde en rätt pinsam grej igår när jag var påväg hem från jobbet också.. Hade bråttom till tåget så ja skyndade mig ut i trappuppgången där vår praktikant Tessi stod och pillade med sin mp3-spelare... Skyndade mig ner för trappan och precis när jag var bakom henne sa jag BU, hon skrek till och tittade upp mot mig... Det var inte praktikanten.. Ja försvann så fort som möjligt där i från och när ja kom tillbaka från lunchen i dag mötte jag henne i trappuppgången, pinsamt värre, hon tittade på mig, jag ignorerade henne och gick förbi. Fan ska man behövagå in genom en annan ingång i fortsättningen...